Hjärtinfarkt – symtom, varningstecken, behandling och livet efter

En hjärtinfarkt innebär att en del av hjärtmuskeln plötsligt inte får något blod. Oftast beror det på att en blodpropp har täppt till ett av hjärtats kranskärl, de blodkärl som förser hjärtmuskeln med syre. Utan syre börjar muskelcellerna dö inom 20–30 minuter, och ju längre tid som går desto större blir skadan. Därför räknas varje minut.

Hjärtinfarkt är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, men bilden har förändrats kraftigt. Antalet infarkter har minskat med nästan 40 procent på tio år, och de allra flesta som hinner till sjukhus överlever och kan återgå till ett normalt liv. Det som avgör mest är hur snabbt du larmar.

Hur det känns varierar mer än många tror. Den klassiska bilden – en man som tar sig för bröstet – stämmer för en del, men kvinnor, äldre och personer med diabetes får ofta andra, vagare symtom som lätt tolkas som något annat. Att känna igen dem kan vara skillnaden mellan att ringa 112 i tid och att vänta för länge.

Vad är en hjärtinfarkt?

Hjärtat är en muskel som pumpar omkring fem liter blod i minuten i vila. Precis som alla andra muskler behöver det själv syre, och det får det genom kranskärlen – tre huvudgrenar som löper på hjärtats utsida. Under många år kan fett, kolesterol och inflammationsceller lagras in i kärlväggen och bilda så kallade plack. Det kallas ateroskleros, eller åderförkalkning i vardagligt tal.

En hjärtinfarkt uppstår oftast när ett sådant plack spricker. Kroppen uppfattar sprickan som en skada och bildar en blodpropp (tromb) på platsen. Om proppen täpper till kärlet helt stryps blodflödet till den del av hjärtmuskeln som kärlet försörjer. Det är i allmänhet inte de största placken som spricker, utan de med tunn kapsel och mjuk, fettrik kärna – vilket förklarar varför en hjärtinfarkt kan drabba någon som nyss gjort ett normalt arbetsprov.

Hjärtinfarkt ska inte förväxlas med plötsligt hjärtstopp. Vid hjärtinfarkt slår hjärtat fortfarande, även om en del av muskeln lider av syrebrist. Vid hjärtstopp har hjärtat slutat pumpa, personen blir livlös och behöver hjärt-lungräddning omedelbart. En hjärtinfarkt kan dock utlösa ett hjärtstopp, särskilt under de första timmarna, och det är ett av skälen till att du ska vara på sjukhus och inte hemma när du har symtom.

STEMI och NSTEMI – två typer av infarkt

Läkare delar in hjärtinfarkt efter hur EKG ser ut, eftersom det styr hur bråttom det är.

STEMI (ST-höjningsinfarkt) betyder att kranskärlet är helt stängt. Hela muskelväggen i det drabbade området lider av syrebrist, och EKG visar ett typiskt mönster med så kallade ST-höjningar. Här räknas minuterna: målet är att kärlet ska öppnas med ballongvidgning inom 120 minuter från att EKG visat diagnosen. Ungefär en tredjedel av hjärtinfarkterna i Sverige är STEMI.

NSTEMI (icke-ST-höjningsinfarkt) betyder att kärlet är delvis tilltäppt, eller att en propp har lossnat och fastnat längre ut i ett mindre kärl. EKG kan visa andra förändringar eller vara nästan normalt, och diagnosen ställs med blodprovet troponin. NSTEMI är vanligare än STEMI och är också en allvarlig situation, men utredningen med kranskärlsröntgen kan ofta planeras inom ett eller två dygn i stället för inom en timme.

Begreppet akut koronart syndrom används som samlingsnamn för STEMI, NSTEMI och instabil kärlkramp. Alla tre är tecken på att ett plack har brustit.

Symtom – så känns en hjärtinfarkt

Det vanligaste symtomet är en smärta eller ett obehag mitt i bröstet, bakom bröstbenet. Många beskriver det som ett tryck, en tyngd eller ett band som dras åt runt bröstkorgen, snarare än en skarp smärta. Det kan också kännas som en brännande känsla som liknar sur uppstötning, vilket gör att en del tar en magsyretablett och väntar.

Smärtan vid hjärtinfarkt håller i sig – i regel mer än 15 minuter – och den försvinner inte när du vilar eller byter ställning. Den kan vandra ut i vänster arm, ibland båda armarna, upp mot halsen, käken eller tänderna, eller bak mot ryggen mellan skulderbladen. Samtidigt är det vanligt med kallsvett, illamående, andnöd, yrsel och en stark känsla av att något är fel. Vissa beskriver en dödsångest de aldrig känt tidigare.

Hos många kommer infarkten med förvarning: episoder av tryck i bröstet vid ansträngning dagarna eller veckorna innan, som gått över i vila. Det är i själva verket kärlkramp som förvärras, och det är ett skäl att söka vård redan då.

Atypiska symtom – vanligare hos kvinnor, äldre och vid diabetes

Ordet atypisk är lite missvisande, eftersom de här symtomen är vanliga – de passar bara inte in i den klassiska bilden. Kvinnor har oftare än män andnöd, uttalad trötthet, illamående, kräkningar, värk i rygg, käke eller övre delen av magen, och ibland ingen bröstsmärta alls. Många kvinnor beskriver i efterhand att de känt sig ovanligt orkeslösa eller sjuka utan att veta varför i flera dagar. Mer om skillnaderna finns i artikeln om kvinnors hjärtan.

Hos äldre, och hos personer med diabetes där nervtrådarna kan vara skadade, kan smärtan vara svag eller saknas helt. Infarkten visar sig då som plötslig andfåddhet, förvirring, svimning eller att personen plötsligt blir allmänt dålig. Så kallade tysta infarkter upptäcks ibland först i efterhand på ett EKG som tagits av annan anledning.

Det praktiska rådet är enkelt: om du eller någon i din närhet plötsligt mår påtagligt dåligt med obehag någonstans mellan naveln och käken, och det inte går över på en kvart, ska du ringa 112. Det är bättre att en ambulans åker förgäves än att en infarkt behandlas för sent.

Skillnaden mot kärlkramp och andra orsaker till bröstsmärta

Vid stabil kärlkramp kommer obehaget vid ansträngning och släpper inom några minuter i vila eller efter nitroglycerin. Vid hjärtinfarkt kommer smärtan ofta i vila, håller i sig och släpper inte på nitroglycerin. Ont i bröstet kan också komma från lungor, matstrupe, muskler eller oro, men den bedömningen ska göras på sjukhus med EKG och blodprov, inte hemma vid köksbordet.

Orsaker och riskfaktorer

Drygt nio av tio hjärtinfarkter beror på åderförkalkning i kranskärlen. Processen tar decennier och drivs av ett antal kända riskfaktorer. Den stora internationella INTERHEART-studien visade att nio faktorer förklarar omkring 90 procent av risken för en första hjärtinfarkt: rökning, höga blodfetter, högt blodtryck, diabetes, bukfetma, psykosocial stress, låg fysisk aktivitet, lågt intag av frukt och grönsaker samt alkohol.

Rökning är den enskilt viktigaste påverkbara faktorn och ungefär dubblerar risken; den som slutar har efter ett år halverat sin överrisk. Högt LDL-kolesterol är den faktor som mest direkt bygger placken, och varje sänkning med 1 mmol/L minskar risken för allvarliga kärlhändelser med cirka 20 procent. Högt blodtryck sliter på kärlväggen och gör placken mer benägna att spricka. Diabetes typ 2 ungefär dubblerar risken, och ärftlighet spelar roll – en förälder eller ett syskon som fått hjärtinfarkt före 55–60 års ålder ökar din egen risk påtagligt.

En mindre andel infarkter har andra orsaker. Spontan kranskärlsdissektion (SCAD), där kärlväggen spricker utan plack, står för en stor del av infarkterna hos yngre kvinnor. Kramp i kranskärlen, blodproppar från hjärtat vid förmaksflimmer, kokain och svår blodbrist kan också ge infarkt. Det finns även infarkter där kranskärlen ser normala ut vid röntgen (MINOCA), som kräver särskild utredning.

Hur stor din egen risk är kan du få en uppfattning om med SCORE2-risktestet, som är kalibrerat för svenska förhållanden.

Så ställs diagnosen

Diagnosen bygger på tre delar: symtom, EKG och blodprovet troponin. Redan i ambulansen tas ett EKG som skickas till sjukhuset, och vid STEMI kan ambulansen köra direkt till röntgenlabbet utan omväg via akuten. Det är ett av skälen till att du ska ringa 112 och inte ta bilen själv.

På akuten ska EKG tas inom tio minuter från ankomst. Troponin är ett protein som läcker ut från skadade hjärtmuskelceller och kan mätas i blodet. Med dagens högkänsliga metoder tas provet vid ankomst och igen efter en till tre timmar; en tydlig stegring bekräftar att hjärtmuskeln skadats. Ett normalt troponin vid båda provtagningarna gör hjärtinfarkt mycket osannolik. Läs mer om blodprov för hjärtat.

Ultraljud av hjärtat görs ofta tidigt för att se hur pumpförmågan påverkats och om det finns komplikationer som läckande klaffar. Den avgörande undersökningen är dock kranskärlsröntgen, där läkaren ser exakt var kärlet är stängt och i samma seans kan öppna det.

Behandling på sjukhuset

Målet med den akuta behandlingen är att återställa blodflödet så snabbt som möjligt, begränsa skadan och förebygga komplikationer som rytmrubbningar.

Öppna kärlet – primär PCI

Vid STEMI är standardbehandlingen i Sverige primär PCI, det vill säga akut ballongvidgning med stent. Via en tunn kateter från handledens pulsåder förs en ballong fram till förträngningen, proppen trycks undan och ett litet metallnät (stent) lämnas kvar för att hålla kärlet öppet. Hela ingreppet tar ofta 30–60 minuter och görs i lokalbedövning. Redan under ambulansfärden får du ofta acetylsalicylsyra och heparin.

I det glesbefolkade Sverige är avståndet till ett PCI-sjukhus ibland för långt för att hinna inom 120 minuter. Då kan ambulansen i stället ge propplösande läkemedel (trombolys) och sedan köra till PCI-sjukhuset för kompletterande behandling. Enligt SWEDEHEART får ändå den stora majoriteten av STEMI-patienterna i Sverige primär PCI.

Vid NSTEMI stabiliseras du först med läkemedel och övervakas på en hjärtintensivavdelning (HIA). Kranskärlsröntgen görs i de flesta fall inom 24–72 timmar, snabbare vid pågående smärta eller instabil cirkulation. Om förträngningarna är många eller sitter olämpligt för stent kan en bypassoperation bli aktuell i stället.

Vårdtiden

Efter en okomplicerad infarkt som behandlats med PCI är vårdtiden ofta två till fyra dygn. Under den tiden övervakas rytmen, pumpförmågan undersöks med ultraljud, läkemedlen ställs in och du får träffa sjuksköterska, fysioterapeut och ibland dietist och kurator. Innan du går hem ska du ha en tydlig plan: vilka läkemedel, varför, hur länge, och när uppföljningen sker.

Läkemedel efter hjärtinfarkten

Läkemedlen efter en infarkt har två syften: att hindra nya proppar, särskilt i stenten, och att bromsa åderförkalkningen så att du inte får en ny infarkt. De flesta får fyra till fem preparat. Doserna nedan är typiska intervall enligt FASS; din dos bestäms alltid enligt läkarens ordination.

Kombinationen av acetylsalicylsyra och en P2Y12-hämmare kallas dubbel trombocythämning. Den gör att du blöder lättare och längre, och den får aldrig avbrytas på eget initiativ – inte heller inför tandläkarbesök eller mindre operationer – utan att din kardiolog har tillfrågats. Läs mer i artikeln om blodförtunnande läkemedel.

Målet för LDL-kolesterol efter en hjärtinfarkt är under 1,4 mmol/L och en halvering från utgångsvärdet. Räcker inte statinen läggs ezetimib till, och vid fortsatt högt värde finns PCSK9-hämmare som sprutor. Betablockerare har länge varit standard för alla; den svenska REDUCE-AMI-studien från 2024 visade dock ingen nytta hos patienter med bevarad pumpförmåga, så här kan praxis komma att ändras. Vid nedsatt pumpförmåga (ejektionsfraktion 40 procent eller lägre) kan även spironolakton eller eplerenon och SGLT2-hämmare bli aktuella, se artikeln om hjärtsvikt. Influensavaccination rekommenderas efter infarkt, eftersom den minskar risken för nya hjärthändelser under det följande året.

Livet efter hjärtinfarkten

De första veckorna hemma präglas ofta av trötthet, oro och många frågor. Det är normalt. Hjärtmuskeln läker under sex till åtta veckor, och kroppen behöver tid att hitta tillbaka. Samtidigt är det här som den viktigaste behandlingen sker: att ändra det som går att ändra.

Hjärtrehabilitering

Alla som haft en hjärtinfarkt ska erbjudas hjärtrehabilitering. I Sverige följs det upp i SEPHIA-delen av SWEDEHEART, där patienter under 80 år kallas till sjuksköterskemottagning efter cirka sex till tio veckor och igen efter ett år. Programmet innehåller fysioterapeutledd träning två till tre gånger i veckan under ungefär tre månader, hjärtskola med information om sjukdom och läkemedel, kostråd, hjälp med rökstopp och stöd vid nedstämdhet. Träningen sänker risken att dö i hjärt-kärlsjukdom med ungefär en fjärdedel och är lika viktig som tabletterna.

Sjukskrivning och återgång till arbete

Hur länge du behöver vara sjukskriven beror på infarktens storlek, komplikationer och vilket arbete du har. Efter en okomplicerad infarkt som behandlats med PCI anger Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd i regel några veckors heltidssjukskrivning, ofta två till fyra veckor, och längre vid hjärtsvikt, rytmrubbningar eller fysiskt tungt arbete. Många börjar på deltid. Du ska inte lyfta tungt eller arbeta med hög fysisk belastning de första veckorna, men lätt vardagsaktivitet och dagliga promenader rekommenderas från första dagen hemma.

Majoriteten av dem som arbetade före infarkten är tillbaka i arbete inom tre månader. Är du egenföretagare eller har ett arbete med stort ansvar eller stress kan en planerad, stegvis återgång tillsammans med arbetsgivaren och rehabteamet vara avgörande. Rehabsjuksköterskan kan hjälpa till med kontakten med Försäkringskassan.

Bilkörning

Efter en hjärtinfarkt ska du avstå från att köra bil under den första tiden. För vanligt körkort (personbil, grupp I) brukar läkaren avråda från körning i några veckor efter infarkten, och längre om pumpförmågan är kraftigt nedsatt eller du haft allvarliga rytmrubbningar. För yrkesmässig körning – lastbil, buss och taxi – gäller strängare medicinska krav enligt Transportstyrelsens föreskrifter, med krav på läkarbedömning, ofta arbetsprov och en längre karenstid innan du får köra igen. Fråga din läkare innan du sätter dig bakom ratten; det är du som ansvarar för att du är trafiksäker.

Sex och samliv

Många är rädda för att sex ska utlösa en ny infarkt. Risken är i verkligheten mycket liten. Ansträngningen vid sex motsvarar ungefär att gå två trappor i rask takt, och om du klarar det utan bröstsmärta eller uttalad andnöd kan du i regel återuppta sexlivet en till två veckor efter en okomplicerad infarkt. Erektionsproblem är vanliga efter hjärtinfarkt, både av kärlorsaker, av oro och som biverkan av betablockerare. Prata med din läkare – potensläkemedel (sildenafil, tadalafil) går ofta bra, men får aldrig kombineras med nitroglycerin, eftersom blodtrycket då kan falla farligt. Har du tagit sildenafil ska du vänta minst 24 timmar innan du tar nitroglycerin, och efter tadalafil minst 48 timmar.

Resor, bastu och vardag

Flygresor är normalt möjliga efter ett par veckor vid okomplicerad infarkt, längre vid komplikationer, och du bör ha med dig läkemedelslista och nitroglycerin i handbagaget. Bastu i måttlig värme går oftast bra när du återhämtat dig, men undvik kalla bad direkt efteråt. Alkohol i små mängder är inte förbjudet, men det finns ingen skyddande effekt, och ESC rekommenderar under 100 g alkohol i veckan, vilket motsvarar ungefär sju glas vin. Rökstopp är den enskilt viktigaste åtgärden – läs mer om rökning och hjärtat.

Psykisk hälsa

Ungefär var femte person drabbas av depression efter en hjärtinfarkt, och ännu fler av oro, sömnproblem och rädsla för nya symtom. Det är inte ett tecken på svaghet utan en vanlig reaktion på en livshotande händelse, och det påverkar prognosen om det inte behandlas. Berätta för sjuksköterskan på hjärtmottagningen. Samtalsstöd, kognitiv beteendeterapi och ibland läkemedel hjälper, liksom kontakt med andra som varit i samma situation via Riksförbundet HjärtLung.

Prognos och statistik

Enligt Socialstyrelsen drabbades cirka 22 200 personer av akut hjärtinfarkt i Sverige 2023, vilket är det lägsta antalet sedan statistiken började föras och nästan 40 procent färre än 2013. Omkring 4 400 personer avled. Drygt 15 procent dog samma dag som infarkten – de flesta av dessa innan de nått sjukhus – och knappt 22 procent inom 28 dagar. Fler män än kvinnor drabbas, men skillnaden minskar med stigande ålder, och medianåldern för en första infarkt ligger över 70 år.

De som når sjukhus har betydligt bättre utsikter än siffrorna ovan kan ge intryck av. SWEDEHEART, som sedan 1990-talet registrerar alla hjärtinfarktpatienter som vårdas på svenska sjukhus, visar att dödligheten under vårdtiden har sjunkit kraftigt i takt med att PCI, modern trombocythämning och statiner införts. För en patient under 80 år med okomplicerad infarkt som får dagens behandling är risken att dö under det första året låg, i storleksordningen några procent. Det som avgör prognosen på längre sikt är hur stor del av hjärtmuskeln som skadats, om pumpförmågan är nedsatt och hur väl riskfaktorerna kontrolleras.

SWEDEHEART visar också var förbättringspotentialen finns. Ett år efter infarkten är det fortfarande bara en minoritet av patienterna som nått LDL-målet under 1,4 mmol/L, ungefär hälften av rökarna har slutat, och deltagandet i fysisk träning inom hjärtrehabiliteringen ligger kring hälften. Det är åtgärder som var och en skyddar lika mycket som ett läkemedel, och där du själv har stort inflytande.

Risken för en ny infarkt är högst under det första året och sjunker därefter, förutsatt att behandlingen fullföljs. Många lever ett helt normalt liv i decennier efter en hjärtinfarkt – några till och med med bättre hälsa än före, eftersom infarkten blev den vändpunkt som fick dem att sluta röka, börja träna och ta blodtrycket på allvar.

När ska du söka vård?

Ring 112 vid bröstsmärta som håller i sig mer än 15 minuter, eller vid plötslig andnöd, kallsvett och illamående med obehag i bröstet, även om det känns vagt. Vänta inte på att det ska gå över, ring inte 1177 först och kör inte själv till sjukhuset. Ambulanspersonalen kan ta EKG, ge behandling och köra direkt till rätt sjukhus.

Har du haft kärlkrampsbesvär vid ansträngning de senaste dagarna, eller tar du trombocythämmare och får tecken på blödning, ska du kontakta vårdcentralen eller 1177 samma dag. Riskfaktorer, biverkningar och oro efter en infarkt är skäl att boka en vanlig tid på vårdcentralen eller hjärtmottagningen.