EKG – så fungerar undersökningen och vad resultatet visar

EKG, elektrokardiogram, är en registrering av hjärtats elektriska signaler. Varje hjärtslag startas av en liten elektrisk impuls som sprids genom hjärtmuskeln, och de signalerna går att fånga med elektroder på huden. Resultatet är den välkända taggiga kurvan.

EKG är den vanligaste undersökningen av hjärtat i svensk sjukvård. Den tas på vårdcentraler, i ambulanser, på akutmottagningar och inför operationer. Undersökningen är snabb, ofarlig och billig, och den ger viktig information om hjärtrytmen, om hjärtat har fått för lite syre och om retledningssystemet fungerar.

EKG har samtidigt sina gränser. Den visar hur hjärtat fungerar elektriskt under de sekunder eller dygn som registreringen pågår, men inte hur kranskärlen ser ut eller hur bra hjärtat pumpar. Ett normalt EKG kan inte heller ensamt utesluta en pågående hjärtinfarkt [1]. Därför kombineras EKG ofta med blodprover och andra undersökningar.

Så går undersökningen till

Det vanliga EKG:t kallas vilo-EKG eller 12-avlednings-EKG. Sex elektroder placeras på bröstkorgen – den första vid bröstbenets högra kant, de övriga i en båge åt vänster bort mot armhålan – och fyra på armar och ben, oftast vid handlederna och fotlederna [1] [4]. Tio elektroder ger tolv avledningar, alltså tolv olika ”vinklar” på hjärtats elektriska aktivitet. Det gör att läkaren kan se vilken del av hjärtat en förändring kommer från.

Förberedelser

Ett vilo-EKG kräver ingen fasta och du tar dina läkemedel som vanligt. Undvik gärna hudkräm på bröstet samma dag, eftersom elektroderna då fäster sämre. Du behöver ta av dig på överkroppen, så det är praktiskt med kläder som är lätta att ta av. Behån behöver ofta tas av eller lossas eftersom några elektroder placeras under bröstet. Vid kraftig hårväxt kan små ytor behöva rakas. Berätta om du har en pacemaker och vilka läkemedel du tar.

Under undersökningen

Du ligger på rygg på en brits, och personalen sätter på elektroderna och kopplar in sladdarna. Själva registreringen tar ungefär tio sekunder, och hela besöket brukar ta fem till tio minuter [1]. Ligg avslappnad, prata inte och andas lugnt, eftersom muskelspänningar och frysningar ger störningar i kurvan. Därefter tas elektroderna bort, och du kan gå direkt. Ofta tolkas EKG:t av läkare samma dag.

Långtids-EKG – när besvären kommer och går

Många rytmrubbningar kommer i attacker. Ett vilo-EKG på tio sekunder är då ofta helt normalt, även om du har tydliga besvär ibland. Det är vanligt vid hjärtklappning som kommer och går, och ett normalt vilo-EKG betyder inte att besvären är inbillade. För att fånga en attack behövs en registrering som pågår längre, och vilken metod som väljs beror på hur ofta besvären kommer.

Holter och tum-EKG

En Holterapparat är en liten registreringsdosa som bärs i ett bälte eller runt halsen och kopplas till tre till fem elektroder på bröstet. Du lever som vanligt och antecknar i en dagbok när du får symtom, så att läkaren kan jämföra dina besvär med kurvan. Vid tum-EKG lägger du tummarna på en liten handhållen apparat i 30 sekunder, och kurvan skickas automatiskt för granskning. Tum-EKG användes i den svenska STROKESTOP-studien för att leta efter tyst förmaksflimmer [15].

Implanterbar loop-recorder

En implanterbar loop-recorder är en liten apparat, ungefär lika stor som ett USB-minne, som läggs in under huden till vänster på bröstkorgen. Ingreppet görs i lokalbedövning genom ett snitt på omkring en centimeter och tar en kvart. Apparaten registrerar automatiskt långsamma och snabba rytmer och sparar också kurvan när du själv markerar ett symtom. Informationen skickas trådlöst till mottagningen. Den används framför allt vid oförklarade svimningar och efter stroke utan känd orsak, där den i CRYSTAL AF-studien hittade förmaksflimmer betydligt oftare än vanlig uppföljning [9] [14].

Smartklockor och mobil-EKG

Flera smartklockor och små mobila EKG-apparater kan ta ett enkanals-EKG på 30 sekunder. När registreringen går att tolka är de bra på att upptäcka förmaksflimmer [11] [12], och enligt de europeiska riktlinjerna från 2024 kan en sådan kurva räcka för diagnos om en läkare har granskat den [6]. En del registreringar kan dock inte tolkas av klockan. Klockornas optiska pulsmätning, som ger notiser om oregelbunden rytm, är däremot bara en signal om att ett EKG bör tas [13]. En enkanalsregistrering kan inte visa hjärtinfarkt, och extraslag kan ge falsklarm. Med verktyget Pulskoll kan du lära dig att själv känna efter om rytmen är jämn.

Vad resultatet kan visa

Ett EKG visar framför allt rytmen – om hjärtat slår i normal sinusrytm eller har en rytmrubbning som förmaksflimmer – och hur snabbt det slår. Det visar också om impulsen leds normalt från förmak till kammare eller om den fördröjs eller blockeras på vägen, så kallade block [1] [8].

EKG kan dessutom avslöja syrebrist i hjärtmuskeln, en pågående eller tidigare hjärtinfarkt, förtjockad hjärtmuskel vid högt blodtryck och effekter av rubbningar i kroppens salter, till exempel för högt eller för lågt kalium. Vissa läkemedel påverkar EKG, och därför tas EKG ofta när man börjar med läkemedel som kan förlänga den så kallade QT-tiden [7].

En vilopuls mellan 50 och 100 slag per minut räknas i regel som normal. Låg puls är vanligt och ofarligt hos vältränade utan besvär. Har du låg puls tillsammans med yrsel, svimning eller ovanlig trötthet ska det bedömas – oavsett träningsvana [8].

EKG-apparatens automatiska tolkning är ett förslag. Den kan vara felaktig och bedöms alltid av läkare tillsammans med dina symtom och eventuella tidigare EKG. Formuleringar som gränsfall eller ospecifika ST-T-förändringar är ofta ofarliga, men de bedöms i sitt sammanhang.

Vad ett normalt EKG inte kan utesluta

Ett normalt EKG utesluter inte en pågående hjärtinfarkt [1]. Tidigt i förloppet, och vid infarkter i vissa delar av hjärtat, kan kurvan se normal ut. Har du bröstsmärta eller andra symtom som kan tyda på infarkt bedöms EKG därför tillsammans med blodprover (troponin), ofta upprepade med några timmars mellanrum, och dina symtom [2] [5]. Ring 112 vid misstänkt hjärtinfarkt, även om du nyligen har tagit ett EKG som var normalt.

Ett normalt vilo-EKG utesluter inte heller kärlkramp, eftersom syrebristen ofta bara uppstår vid ansträngning, eller rytmrubbningar som kommer i attacker och inte pågår just när kurvan tas. EKG visar inte hur kranskärlen ser ut, hur klaffarna fungerar eller hur stark pumpförmågan är. För det behövs till exempel ultraljud av hjärtat, arbetsprov eller datortomografi.

Vad händer sedan?

Ett normalt EKG kräver oftast ingen fortsättning om du inte har besvär. Visar EKG:t ett avvikande fynd eller har du symtom som inte förklaras, kan nästa steg vara ultraljud av hjärtat, långtids-EKG, arbetsprov eller remiss till kardiolog. Ta gärna med kopior av äldre EKG eller sparade registreringar från smartklockan, eftersom en jämförelse ofta säger mer än ett enskilt EKG. I många regioner kan du också läsa svaret i din journal på 1177.

Har du svimmat bedöms svimningen även om EKG:t är normalt. Svimning som inte snabbt går över, som har kommit under ansträngning eller i sittande eller liggande, eller som har kommit tillsammans med bröstsmärta, hjärtklappning eller andfåddhet är skäl att ringa 112. Det gäller också om den som har svimmat har hjärt-kärlsjukdom eller diabetes. En kortvarig svimning med snabb och fullständig återhämtning bedöms på vårdcentral eller jouröppen mottagning [3] [9].

Risker

Ett vilo-EKG och ett Holter är helt riskfria. Ingen strålning används och ingen ström skickas in i kroppen. Klistret på elektroderna kan ge lätt hudirritation. Inläggningen av en loop-recorder är ett litet kirurgiskt ingrepp, och infektion, blödning eller ömhet runt apparaten förekommer men är ovanligt.

Fördjupning: P, QRS och T – kurvans delar

Varje hjärtslag syns på EKG som en serie vågor som fått bokstäverna P, Q, R, S och T. P-vågen visar att förmaken aktiveras och drar ihop sig. Därefter går impulsen genom AV-knutan, en sorts sluss mellan förmak och kammare, vilket syns som en kort platt sträcka. QRS-komplexet är den höga, spetsiga taggen som visar att kamrarna aktiveras och pumpar ut blodet. T-vågen visar att kamrarna återhämtar sig inför nästa slag.

Avståndet mellan två QRS-komplex visar pulsen.

Fördjupning: vanliga fynd och vad de betyder

Många EKG-fynd är ofarliga och kräver ingen åtgärd, medan andra behöver utredas vidare. Tabellen visar några av de vanligaste.

Normalvarianter hos vältränade

Regelbunden uthållighetsträning förändrar hjärtat, och det syns på EKG. Hos vältränade är det normalt med en vilopuls ner mot 40 eller ännu lägre, en puls som varierar med andningen, lätt förlängd PR-tid och tillfälliga pauser i retledningen under sömnen. Höga utslag som ser ut som förtjockad kammare, ofullständigt högergrenblock och en lätt upphöjd ST-sträcka, så kallad tidig repolarisation, är också vanliga och ofarliga [10]. Det gäller så länge du inte har besvär – yrsel, svimning eller ovanlig trötthet ska bedömas även hos den som tränar mycket.

Vissa fynd ska däremot utredas även hos idrottare. Dit hör negativa T-vågor i flera avledningar, ST-sänkningar, patologiska Q-vågor, vänstergrenblock, kraftigt förlängd QT-tid, tecken på en extra ledningsbana och täta extraslag från kamrarna [10]. Berätta alltid för läkaren att du tränar mycket, så att EKG:t tolkas rätt.