Extraslag – varför hjärtat hoppar över och när du bör söka vård

Extraslag är hjärtslag som kommer för tidigt. De bryter den jämna rytmen med en liten knyck, följs av en kort paus och sedan ett slag som känns extra kraftigt. Upplevelsen beskrivs ofta som att hjärtat hoppar över, dunkar till, vänder sig eller tar sats.

Nästan alla har extraslag. Vid långtids-EKG på friska personer hittas de hos de allra flesta, och många har hundratals per dygn utan att känna ett enda. Hos ett friskt hjärta är de ofarliga, hur obehagliga de än känns. Det går inte att få hjärtinfarkt eller hjärtstopp av vanliga extraslag.

Ändå ska de ibland utredas. Mycket talrika extraslag kan på sikt försvaga hjärtmuskeln, extraslag som kommer i serier eller vid ansträngning kan vara tecken på underliggande hjärtsjukdom, och ibland är extraslagen det första som får en person att upptäcka att något annat inte stämmer. Skillnaden mellan ofarligt och utredningskrävande är ofta enkel att avgöra med ett EKG, blodprover och ett bra samtal.

Vad är extraslag?

Hjärtats rytm styrs normalt av sinusknutan i höger förmak, som skickar en impuls för varje slag. Ett extraslag uppstår när en grupp celler någon annanstans i hjärtat avfyrar en egen impuls innan sinusknutan hunnit göra det. Hjärtat drar då ihop sig för tidigt, innan kamrarna har fyllts ordentligt, och slaget blir litet och ofta omärkligt.

Eftersom hjärtat inte är redo att ta emot nästa normala impuls direkt efter extraslaget uppstår en kort paus, en kompensatorisk paus. Under pausen fylls kamrarna mer än vanligt, och nästa ordinarie slag blir därför ovanligt kraftigt. Det är pausen och det kraftiga slaget du känner – inte extraslaget i sig.

Extraslag delas in efter var de startar.

SVES – extraslag från förmaken

Supraventrikulära extraslag (SVES, ibland kallade förmaksextraslag) startar i förmaken eller i AV-knutan, ovanför kamrarna. På EKG ser slaget ut nästan som ett vanligt slag men kommer för tidigt. SVES är mycket vanliga, ökar med åldern och är i sig helt ofarliga. Hos äldre personer med mycket täta SVES är risken något högre att senare utveckla förmaksflimmer, vilket är det enda skälet till att de ibland följs upp.

VES – extraslag från kamrarna

Ventrikulära extraslag (VES, kammarextraslag) startar i kamrarna. Impulsen sprids då på ett annorlunda sätt, och slaget ser breddökat och avvikande ut på EKG. VES känns ofta tydligare än SVES eftersom pausen blir längre och det efterföljande slaget kraftigare. Även VES är vanliga hos friska och i regel ofarliga, men det är framför allt VES som utreds när de är många, kommer i serier eller när hjärtat i övrigt är sjukt.

Läkaren beskriver ofta extraslagen med särskilda ord. Bigemini betyder att vartannat slag är ett extraslag. Kopplade extraslag är två i rad, och tre eller fler i följd i snabb takt kallas en kort kammartakykardi (vid VES) eller förmakstakykardi (vid SVES). Monomorfa VES ser alla likadana ut på EKG och kommer från en och samma plats, polymorfa har flera utseenden och flera ursprung.

Varför känns extraslagen?

Samma extraslag kan kännas starkt hos en person och inte alls hos en annan. Flera saker avgör. Ju långsammare vilopulsen är, desto längre blir pausen efter extraslaget och desto hårdare blir det följande slaget – därför märks extraslag mest i vila, på kvällen och på natten. När det är tyst och du ligger stilla når signalerna från bröstkorgen lättare medvetandet, och ligger du på vänster sida trycker hjärtat direkt mot bröstkorgsväggen.

Hur uppmärksam du är på kroppen spelar också stor roll. Den som en gång blivit rädd för sitt hjärta börjar lyssna efter slagen, märker varje avvikelse och får mer stresshormoner i blodet – vilket ger fler extraslag. Den cirkeln är verklig och förklarar varför extraslagen ofta minskar påtagligt efter ett tydligt läkarbesked om att hjärtat är friskt.

Extraslag kan kännas som en knyck i bröstet, en duns, en känsla av att hjärtat stannar en sekund, ett fladder i halsen eller en kort hostreflex. En del känner en våg av oro eller en varm känsla i samband med slaget. Det är kroppens reaktion på den tillfälliga förändringen i blodtrycket, inte tecken på att något går sönder.

Orsaker och utlösande faktorer

Hos de flesta finns ingen sjukdom bakom extraslagen, bara faktorer som gör hjärtmuskeln lite mer lättretad. Stress, oro och sömnbrist står högst på listan. Därefter följer stimulantia: koffein från kaffe, te och energidrycker, nikotin från cigaretter och snus, alkohol (särskilt dagen efter), och droger som amfetamin och kokain.

Kaffe är den utlösare flest frågar om. I CRAVE-studien från 2023 fick friska deltagare slumpmässigt dricka eller avstå från kaffe olika dagar med EKG-registrering. Kaffedagarna gav i genomsnitt något fler VES men inga fler SVES och inget förmaksflimmer. Måttligt kaffeintag är alltså inte farligt, men är du känslig kan du märka skillnad.

Hos en mindre grupp är extraslagen ett tecken på hjärtsjukdom. Efter en hjärtinfarkt lämnar ärrvävnaden områden där impulser lätt uppstår. Hjärtsvikt, förstorad hjärtmuskel, läckande eller trånga klaffar och hjärtmuskelinflammation efter en virusinfektion kan alla ge VES. Det är dessa tillstånd utredningen framför allt syftar till att hitta eller utesluta.

När behöver extraslag utredas?

Alla som söker för extraslag bör få ett vilo-EKG och grundläggande blodprover. Därefter avgör några frågor hur långt utredningen ska gå.

Extraslag hos en i övrigt frisk person med normalt EKG, normala blodprover, inga andra symtom och ingen ärftlighet för plötslig hjärtdöd behöver sällan utredas vidare. Det räcker med ett lugnande besked och råd om utlösande faktorer.

Vidare utredning rekommenderas när extraslagen är mycket talrika, i praktiken när de utgör över 10 procent av alla slag under ett dygn, det vill säga över cirka 10 000 per dygn. Vid så många VES finns en risk att hjärtmuskeln med tiden försvagas, en så kallad VES-utlöst kardiomyopati. Risken är störst när andelen överstiger 20–24 procent, och tillståndet är i regel reversibelt om extraslagen behandlas.

Andra skäl att utreda är extraslag som kommer i serier, extraslag som ökar kraftigt vid ansträngning, breddökade eller polymorfa VES på EKG, svimning eller nära svimning, bröstsmärta eller andnöd tillsammans med extraslagen, känd hjärtsjukdom eller tidigare infarkt, samt om någon nära släkting dött plötsligt i unga år eller har en ärftlig hjärtsjukdom som långt QT-syndrom eller hypertrofisk kardiomyopati. Nytillkomna extraslag med feber och trötthet efter en infektion kan tala för hjärtmuskelinflammation.

Så går utredningen till

Det första steget är samtalet. Läkaren frågar hur extraslagen känns, när de kommer, vad som utlöser dem, om du svimmat, vilka läkemedel och stimulantia du använder och om det finns hjärtsjukdom i släkten. Att kunna knacka rytmen med fingret på bordet hjälper mer än många ord. Läs gärna artikeln om hjärtklappning för en bredare bild av vad som kan ligga bakom.

Vilo-EKG fångar extraslagen om de kommer under registreringen och visar hur de ser ut och var de kommer ifrån. Det visar också om hjärtat i övrigt verkar friskt – tecken på tidigare infarkt, förtjockad hjärtmuskel, förlängd QT-tid eller överledningshinder. Läs mer i artikeln om EKG.

Långtids-EKG med Holter i 24–72 timmar räknar hur många extraslag du har per dygn, visar om de kommer i serier och hur de fördelar sig över dag och natt. Det är den undersökning som avgör om bördan ligger över eller under 10 procent. Vid mer sporadiska besvär används tum-EKG i två till fyra veckor.

Blodprover kontrollerar blodvärde, kalium, magnesium, njurfunktion och sköldkörtelhormon. Vid misstanke om hjärtmuskelpåverkan tas även troponin och NT-proBNP.

Ultraljud av hjärtat görs när bördan är hög, när EKG är avvikande, när det finns andra symtom eller misstanke om hjärtsjukdom. Det visar pumpfunktion, kammarstorlek, klaffar och om väggarna är förtjockade. Läs mer i artikeln om ultraljud av hjärtat. Arbetsprov används när extraslagen kommer vid ansträngning: hos friska minskar extraslagen vanligen när pulsen stiger, medan extraslag som ökar under belastning kan tala för underliggande sjukdom. I särskilda fall görs magnetkameraundersökning för att leta efter ärr eller inflammation i hjärtmuskeln.

Behandling

Den vanligaste behandlingen är ingen behandling alls, utöver ett tydligt besked och råd om utlösande faktorer. För många räcker det att veta att hjärtat är friskt för att extraslagen ska bli färre och mindre påträngande.

Livsstil och utlösande faktorer

Se över sömnen, stressen och stimulantia. Prova att halvera koffeinet i två veckor och se om det gör skillnad. Minska alkoholen, sluta med nikotin, drick tillräckligt och ät regelbundet. Regelbunden konditionsträning sänker vilopulsen och stressnivån och minskar ofta extraslagen på sikt. Läs mer i artikeln om stress och hjärtat. Har blodproverna visat lågt kalium eller magnesium korrigeras det, men tillskott utan brist har inte visat effekt.

Läkemedel

När extraslagen ger uttalade symtom eller är så många att hjärtfunktionen hotas kan läkemedel övervägas. Förstahandsval är en betablockerare, som metoprolol eller bisoprolol, som dämpar effekten av stresshormoner på hjärtat och gör extraslagen färre och mindre kännbara. Läs mer i artikeln om betablockerare. Kalciumflödeshämmare som verapamil eller diltiazem är ett alternativ, särskilt vid VES från vissa delar av kammaren.

Rena antiarytmika som flekainid används hos utvalda patienter med friskt hjärta och besvärande VES, aldrig vid kranskärlssjukdom eller nedsatt pumpfunktion, eftersom de då kan öka risken för allvarliga rytmrubbningar. Amiodaron används sällan vid extraslag på grund av biverkningar vid långtidsbehandling. All läkemedelsbehandling doseras enligt läkarens ordination och utvärderas med nytt långtids-EKG.

Ablation

Vid många VES som kommer från en och samma plats i hjärtat, vilket syns på EKG, kan kateterablation bota. Tunna katetrar förs via ljumsken till hjärtat, platsen där extraslagen startar lokaliseras och vävnaden behandlas med värme eller kyla. Den vanligaste källan är utflödet från höger kammare, och där lyckas ablation i 80–90 procent av fallen med låg komplikationsrisk. Ablation rekommenderas särskilt när VES har försvagat hjärtmuskeln eller när läkemedel inte hjälper eller inte tolereras.

Att leva med extraslag

För de flesta blir extraslagen en del av livet som kommer och går med stress, sömn och årstid. Det hjälper att veta att de är ofarliga, att de inte sliter på hjärtat och att du inte kan utlösa något farligt genom att träna, ha sex, bada kallt eller dricka en kopp kaffe. Många märker att extraslagen minskar påtagligt när oron för dem släpper.

Räkna gärna din puls då och då med verktyget Pulskoll för att lära dig hur din normala rytm känns och hur den skiljer sig från en helt oregelbunden rytm. Har du en smartklocka med EKG-funktion kan du spela in en registrering under symtom och visa läkaren.

Har du fått en behandling, följ den och gå på kontrollerna. Har du fått besked att hjärtat är friskt behöver du inte söka igen för samma typ av besvär, men nya symtom som svimning, bröstsmärta eller andnöd ska alltid bedömas på nytt.

Prognos

Hos personer med friskt hjärta påverkar extraslag varken livslängd eller risk för hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller plötslig död. Mycket täta SVES hos äldre ökar risken något för att utveckla förmaksflimmer, läs mer i artikeln om förmaksflimmer, vilket motiverar uppföljning med pulskontroll. Mycket täta VES kan på sikt försvaga hjärtmuskeln, men funktionen återhämtar sig i regel när extraslagen behandlas med läkemedel eller ablation. Vid underliggande hjärtsjukdom styrs prognosen av grundsjukdomen, inte av extraslagen i sig.

När ska du söka vård?

Ring 112 om extraslagen kommer tillsammans med svimning, serier av snabba slag som inte går över, eller bröstsmärta som håller i sig. Kontakta vården samma dag om extraslagen plötsligt blir mycket tätare, kommer vid ansträngning så att du måste avbryta, eller uppträder tillsammans med feber och trötthet efter en infektion. Boka tid på vårdcentralen för återkommande extraslag som oroar dig eller stör din sömn, så att du kan få EKG och blodprover. De konkreta råden finns samlade i rutan ”När ska du söka vård” på den här sidan.