Plötsligt hjärtstopp – skillnad mot hjärtinfarkt, HLR och hjärtstartare

Ett plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtat slutar pumpa blod. Personen faller ihop, blir medvetslös inom sekunder och slutar andas normalt. Utan hjälp leder det till döden inom några minuter. Med snabb hjärt-lungräddning (HLR) och en hjärtstartare kan hjärtat däremot ofta startas igen.

I Sverige påbörjas HLR vid ungefär 6 000 hjärtstopp utanför sjukhus varje år, enligt Svenska hjärt-lungräddningsregistret. Omkring var tionde överlever. Överlevnaden har ökat sedan registret startade, och den är som högst när någon på plats börjar HLR direkt och använder en hjärtstartare innan ambulansen kommer.

Det betyder att den som står närmast ofta gör den största skillnaden. Du behöver inte vara sjukvårdsutbildad för att rädda ett liv. Det räcker att ringa 112, trycka hårt och snabbt mitt på bröstet och följa hjärtstartarens instruktioner.

Hjärtstopp eller hjärtinfarkt – vad är skillnaden?

Orden blandas ofta ihop, men de beskriver två olika saker. En hjärtinfarkt är ett rörproblem: ett kranskärl täpps till, och en del av hjärtmuskeln får för lite syre. Personen är oftast vaken, har ont i bröstet, och hjärtat fortsätter att slå. Ett hjärtstopp är ett elproblem: hjärtats elektriska system slutar fungera, och hjärtat slutar pumpa.

Tillstånden hänger ändå ihop. En hjärtinfarkt är den vanligaste utlösande orsaken till hjärtstopp hos vuxna, eftersom syrebristen kan utlösa kammarflimmer. Därför ska den som har ihållande bröstsmärta ringa 112 och inte köra själv till sjukhuset.

Orsaker till hjärtstopp

Den vanligaste mekanismen är kammarflimmer, en kaotisk elektrisk aktivitet i hjärtats kammare. Kamrarna darrar i stället för att dra ihop sig, och inget blod pumpas ut. Kammarflimmer kan brytas med en elchock från en hjärtstartare. Efter några minuter övergår flimret dock ofta till asystoli, där all elektrisk aktivitet har upphört och en elchock inte längre hjälper. Det är en av anledningarna till att tiden är så avgörande.

Hos personer över 35 år är kranskärlssjukdom den vanligaste bakomliggande orsaken, antingen som en akut infarkt eller som ärr efter en tidigare. Hjärtsvikt, klaffsjukdom och sjukdomar i hjärtmuskeln, så kallade kardiomyopatier, är andra viktiga orsaker.

Hos unga under 35 år ser det annorlunda ut. Där dominerar ärftliga sjukdomar: hypertrofisk kardiomyopati, där hjärtmuskeln är förtjockad, arytmogen kardiomyopati, där muskelvävnad ersätts av fett och bindväv, och rena elektriska sjukdomar som långt QT-syndrom, Brugadas syndrom och CPVT. Dessutom kan myokardit, medfödda avvikelser i kranskärlens förlopp, WPW-syndrom och droger som kokain och amfetamin ge hjärtstopp.

Hjärtstopp kan också ha orsaker utanför hjärtat, som drunkning, kvävning, överdos, svår syrebrist och kraftig blödning.

Varningssignaler

Hjärtstopp kommer ofta utan förvarning, men inte alltid. Svimning under ansträngning, bröstsmärta eller andfåddhet vid träning, kraftig hjärtklappning med yrsel och plötsliga oförklarade dödsfall i släkten är signaler som ska tas på allvar och utredas, ofta med EKG, ultraljud och långtids-EKG.

HLR steg för steg

Följande steg följer Svenska HLR-rådets riktlinjer för vuxna. 112-operatören kan också guida dig genom HLR via telefonen.

1. Kontrollera att platsen är säker för dig. Ruska personen i axlarna och ropa högt.
2. Om personen inte reagerar: ropa på hjälp. Lägg personen på rygg, böj huvudet bakåt och lyft hakan för att öppna luftvägen.
3. Titta, lyssna och känn efter andning i högst tio sekunder. Enstaka flämtande eller snarkande andetag är inte normal andning.
4. Ring 112, gärna med telefonen på högtalare, och be någon annan att hämta närmaste hjärtstartare.
5. Placera händerna mitt på bröstet, på nedre halvan av bröstbenet. Tryck med raka armar 30 gånger, 5–6 cm djupt och i en takt av 100–120 tryck per minut. Släpp upp bröstkorgen helt mellan trycken.
6. Ge två inblåsningar om du kan och vill. Håll för näsan, täta med din mun runt personens och blås i ungefär en sekund, så att bröstkorgen höjs.
7. Fortsätt med 30 kompressioner och 2 inblåsningar tills hjärtstartaren är på plats, ambulansen tar över eller personen vaknar och börjar andas normalt.

Om du inte kan eller vill göra inblåsningar gör du bröstkompressioner utan avbrott. Kompressionerna är tröttande, så byt gärna av varandra varannan minut om ni är flera. Hos barn och vid drunkning är syrebrist ofta orsaken, och då börjar man med fem inblåsningar. Den som vill lära sig barn-HLR kan gå en kurs via HLR-rådets instruktörer.

Om personen börjar andas normalt igen lägger du henne eller honom i stabilt sidoläge, så att luftvägen hålls fri om personen kräks. Stanna kvar, kontrollera andningen hela tiden och var beredd att börja med HLR igen om andningen upphör. Låt hjärtstartaren sitta kvar påslagen tills ambulansen tar över.

Hjärtstartare

En hjärtstartare, även kallad defibrillator eller AED, är en bärbar apparat som analyserar hjärtrytmen och vid behov ger en elchock som kan bryta kammarflimmer. Den är byggd för att användas av vem som helst. När du slår på den talar den om exakt vad du ska göra.

Ta av eller klipp upp kläderna över bröstet och torka huden om den är blöt. Sätt den ena elektroden under höger nyckelben och den andra på vänster sida av bröstkorgen, en bit under armhålan. Bilderna på elektroderna visar var. Ingen får röra personen medan apparaten analyserar eller ger en chock. Direkt efter chocken återupptar du kompressionerna. Apparaten ger bara en chock om rytmen kräver det, så du kan inte skada någon genom att använda den.

Ju tidigare chocken ges, desto bättre. Enligt europeiska riktlinjer kan överlevnaden bli 50–70 procent om hjärtstartare används inom tre till fem minuter. I Sverige finns tiotusentals hjärtstartare på arbetsplatser, i idrottshallar, köpcentrum och bostadsområden, och många av dem finns i Sveriges hjärtstartarregister. Där kan du se var närmaste hjärtstartare finns, och 112-operatören kan ofta hänvisa dig dit.

SMS-livräddare

I de flesta regioner kan frivilliga som har gått en HLR-utbildning registrera sig som SMS-livräddare. Vid ett misstänkt hjärtstopp i närheten larmas de via en app. En del springer direkt till platsen och börjar HLR, andra hämtar närmaste hjärtstartare. Systemet utvecklades i Stockholm, och i en svensk studie i New England Journal of Medicine ökade andelen som fick HLR innan ambulansen kom från 48 till 62 procent.

Överlevnad i Sverige

Svenska hjärt-lungräddningsregistret har följt hjärtstopp i över 30 år och visar att överlevnaden har ökat, framför allt tack vare att fler får HLR av någon på plats. En stor svensk studie visade att chansen att överleva mer än fördubblas när HLR påbörjas innan ambulansen anländer. Varje minut utan HLR minskar chansen att överleva med ungefär 10 procent.

Hjärtstopp som inträffar på sjukhus har bättre prognos, eftersom hjälpen kommer snabbt, och ungefär var tredje överlever. De flesta som överlever ett hjärtstopp får tillbaka en god hjärnfunktion.

Hjärtstopp hos unga och idrottare

Plötsligt hjärtstopp hos en ung, till synes frisk idrottare är ovanligt, ungefär en till två per 100 000 per år, men får stor uppmärksamhet. De flesta inträffar under eller direkt efter ansträngning, eftersom fysisk belastning kan utlösa farliga rytmer i ett hjärta med en dold sjukdom. Ett välkänt exempel är när den danske fotbollsspelaren Christian Eriksen föll ihop under fotbolls-EM 2021. Han fick HLR och elchock inom några minuter, överlevde och fick senare en ICD.

Europeiska riktlinjer för idrottskardiologi rekommenderar att hjärtscreening med EKG övervägs för unga tävlingsidrottare, och många svenska elitförbund erbjuder sådan screening. Ett normalt EKG utesluter dock inte alla sjukdomar. Lika viktigt är att ta symtom på allvar, att inte träna hårt med feber och att idrottsplatser har en hjärtstartare och personal som kan HLR.

Om en nära släkting har avlidit plötsligt och oväntat före 50 års ålder bör familjen utredas vid en mottagning för ärftliga hjärtsjukdomar. En obduktion med genetisk analys kan ibland hitta orsaken och göra det möjligt att skydda andra i släkten.

Livet efter ett hjärtstopp

Efter ett hjärtstopp vårdas de flesta först på intensivvårdsavdelning. Ofta görs en kranskärlsröntgen direkt för att se om en blockerad artär orsakade hjärtstoppet, och i så fall vidgas den. Kroppstemperaturen kontrolleras noga för att undvika feber, som kan förvärra hjärnskador. Därefter utreds orsaken med EKG, ultraljud, ibland hjärt-MR och vid misstanke om ärftlig sjukdom även genetisk analys.

Om ingen tillfällig och behandlingsbar orsak hittas får de flesta en implanterbar defibrillator, ICD. Den liknar en pacemaker, sitter under huden nedanför nyckelbenet och känner av farliga rytmer. Vid kammarflimmer ger den en elchock inom några sekunder. Efter en ICD-operation gäller körförbud under en period enligt Transportstyrelsens regler.

Återhämtningen handlar om mer än hjärtat. Trötthet, minnes- och koncentrationssvårigheter, oro och sömnproblem är vanliga under de första månaderna, och närstående som var med vid hjärtstoppet kan också behöva stöd. Hjärtrehabilitering med träning, samtal och uppföljning hjälper, och Riksförbundet HjärtLung erbjuder kontakt med andra i samma situation. Många återgår till arbete och ett aktivt liv.

Kan plötsligt hjärtstopp förebyggas?

Eftersom kranskärlssjukdom ligger bakom de flesta hjärtstopp hos vuxna är det mest effektiva förebyggandet detsamma som för hjärtinfarkt: att inte röka, att behandla högt blodtryck och högt kolesterol, att röra på sig regelbundet och att söka vård direkt vid symtom på hjärtinfarkt. Snabb behandling av en infarkt minskar både risken för kammarflimmer i det akuta skedet och mängden ärrvävnad som kan ge rytmrubbningar senare.

Vissa personer har så hög risk att de får en ICD innan något har hänt, så kallad primärprofylax. Det gäller framför allt den som har uttalad hjärtsvikt med kraftigt nedsatt pumpförmåga trots full läkemedelsbehandling, och en del med ärftliga hjärtsjukdomar där risken bedöms som hög. Läkemedel som betablockerare skyddar också mot farliga rytmrubbningar vid flera av dessa sjukdomar.

Det viktigaste du själv kan göra för andra är att lära dig HLR. En kurs tar några timmar, och många arbetsplatser, idrottsföreningar och studieförbund erbjuder utbildning enligt HLR-rådets riktlinjer. Regelbunden träning, även motion på egen hand, är bra för hjärtat, och det som avgör om ansträngning är farlig är om det finns en dold hjärtsjukdom – därför ska varningssignaler alltid utredas.

När ska du söka vård?

Ring 112 direkt om någon är medvetslös och inte andas normalt. Svimning vid ansträngning, oförklarade svimningar och plötsliga dödsfall i ung ålder i släkten är skäl att söka vård och bli utredd, även om du mår bra i övrigt.