Alkohol och hjärtat – blodtryck, förmaksflimmer och hur mycket är för mycket

Alkohol påverkar hjärtat på flera sätt samtidigt. Det höjer blodtrycket, kan utlösa förmaksflimmer, ökar blodfetterna och kan på sikt skada själva hjärtmuskeln. Länge trodde man att ett glas vin om dagen var bra för hjärtat, men nyare och bättre forskning har i stort sett avfärdat den bilden.

Det betyder inte att ett glas vin till middagen är farligt för de flesta. Men det betyder att den som dricker mindre i nästan alla lägen får lägre risk, och att den som har högt blodtryck, förmaksflimmer eller hjärtsvikt ofta har mycket att vinna på att dra ned. Här får du veta vad alkoholen gör med hjärtat, hur mycket ett standardglas är och vad som hjälper om du vill minska.

Hur påverkar alkohol hjärtat?

Alkohol, eller etanol, tas snabbt upp i blodet och påverkar hjärtat och kärlen både direkt och indirekt. Direkt påverkar det hjärtmuskelcellernas elektriska egenskaper och kontraktionsförmåga. Indirekt aktiverar det stresshormonsystemet, påverkar saltbalansen, stör sömnen och tillför mycket energi. Effekterna är dosberoende – ju mer du dricker, desto större blir de – och de gäller både regelbundet drickande och stora mängder vid ett och samma tillfälle.

Blodtryck

Alkohol höjer blodtrycket. Sambandet är tydligt i både befolkningsstudier och randomiserade studier, och alkohol beräknas vara en av de vanligaste påverkbara orsakerna till högt blodtryck. Strax efter några glas kan blodtrycket sjunka tillfälligt, men under natten och dagen efter stiger det.

Den som dricker mer än två standardglas om dagen och halverar intaget sänker i genomsnitt sitt övertryck med drygt 5 mmHg. Det är ungefär lika mycket som en blodtrycksmedicin. Effekten kommer inom några veckor. Om du mäter ditt blodtryck hemma kan du följa effekten och tolka värdena med blodtryckskalkylatorn. Blodtrycket är ofta högre morgonen efter en kväll med alkohol, så skriv gärna upp det i mätdagboken när det är så – skillnaden brukar bli tydlig för den som jämför.

Förmaksflimmer och holiday heart

Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbningen och den som tydligast kopplas till alkohol. Redan 1978 beskrev amerikanska läkare hur friska personer sökte akut för rytmrubbningar efter helger och högtider med mycket alkohol, och fenomenet fick namnet holiday heart. Det typiska är en attack av förmaksflimmer som kommer inom ett dygn efter ett stort intag och ofta går över av sig själv när alkoholen gått ur kroppen.

Även regelbundet måttligt drickande ökar risken. I stora europeiska befolkningsstudier hade de som drack omkring ett glas om dagen ungefär 16 procent högre risk att få flimmer än de som inte drack, och risken steg med mängden. Alkohol bidrar till flimmer på flera sätt: det förändrar de elektriska egenskaperna i förmaken, ökar blodtrycket och förvärrar sömnapné.

Det viktigaste beskedet är att det lönar sig att dra ned. I en australiensisk randomiserad studie fick personer med förmaksflimmer som drack minst tio glas i veckan antingen sluta dricka eller fortsätta som vanligt. Efter ett halvår hade 53 procent i avhållsgruppen fått återfall, jämfört med 73 procent av dem som fortsatte dricka, och de som slutade flimrade mindre totalt. ESC:s riktlinjer för förmaksflimmer från 2024 rekommenderar därför att den som har flimmer dricker högst omkring tre standardglas i veckan, och helst inget alls.

Om du ofta får hjärtklappning efter helger kan det vara värt att föra dagbok över alkohol och symtom och ta med den till läkaren.

Alkoholkardiomyopati – när hjärtmuskeln tar skada

Långvarigt högt alkoholintag kan skada hjärtmuskeln så att hjärtat blir förstorat och pumpar sämre. Tillståndet kallas alkoholkardiomyopati och är en av de vanligaste orsakerna till hjärtsvikt som inte beror på kranskärlssjukdom. Det uppstår oftast hos den som under många år druckit mycket, i litteraturen ofta angivet som mer än omkring 80 gram alkohol om dagen i fem år eller mer, vilket motsvarar ungefär sju standardglas dagligen. Känsligheten varierar dock mellan individer, och vissa får skador vid lägre mängder.

Symtomen är desamma som vid annan hjärtsvikt: andfåddhet, trötthet, svullna ben och nedsatt ork. Diagnosen ställs med ultraljud av hjärtat och blodprov. Den goda nyheten är att hjärtat ofta återhämtar sig om du slutar dricka helt. Hos många förbättras pumpförmågan tydligt under det första året, ibland ända tillbaka till normalt. Vid alkoholkardiomyopati är rådet därför total avhållsamhet, tillsammans med vanlig hjärtsviktsbehandling.

Blodfetter, vikt och stroke

Alkohol höjer triglyceriderna, ett av blodfetterna, särskilt om du dricker i samband med fet mat. Vid mycket höga nivåer ökar risken för inflammation i bukspottkörteln. Alkohol höjer också HDL-kolesterolet, som ibland kallas det goda kolesterolet, men genetiska studier visar att den sortens HDL-höjning inte skyddar hjärtat. Läs mer om blodfetter i artikeln om kolesterol.

Ett standardglas innehåller omkring 85–100 kilokalorier, och en flaska vin cirka 550–600. Alkohol är därför en vanlig och ofta förbisedd källa till viktuppgång. Det stimulerar dessutom aptiten.

Risken för stroke ökar med alkoholmängden. Sambandet är särskilt tydligt för hjärnblödning, men gäller även för propp i hjärnan. En stor genetisk studie med en halv miljon kinesiska deltagare visade att risken för stroke steg i takt med alkoholintaget, utan något skyddande intervall vid låga mängder.

Myten om rödvin och J-kurvan

Under flera decennier visade befolkningsstudier en så kallad J-kurva: de som drack lite eller måttligt verkade ha lägre risk för hjärtinfarkt än de som inte drack alls, medan risken steg vid högre intag. Rödvin fick särskilt mycket uppmärksamhet, bland annat på grund av ämnet resveratrol och den så kallade franska paradoxen.

I dag vet vi att J-kurvan till stor del beror på systematiska felkällor. Gruppen som inte dricker innehåller många som slutat på grund av sjukdom, och personer som dricker måttligt har ofta högre inkomst, bättre kost och fler friska vanor. När man tar hänsyn till detta försvinner det mesta av den skyddande effekten.

Mendelsk randomisering är en metod som använder genetiska varianter för att efterlikna en lottad studie. Vissa människor bär gener som gör att de mår dåligt av alkohol och därför dricker mindre, oberoende av livsstil och inkomst. Både i Europa och Asien har de som bär sådana gener lägre, inte högre, risk för hjärt-kärlsjukdom. Det talar starkt för att alkohol inte skyddar hjärtat.

Resveratrol finns i så små mängder i rödvin att man skulle behöva dricka orimligt många flaskor om dagen för att nå de doser som gett effekt i djurförsök. Det finns inga belägg för att rödvin är bättre för hjärtat än annan alkohol.

Hur mycket är för mycket?

I Sverige mäts alkohol i standardglas. Ett standardglas innehåller 12 gram ren alkohol. Det gör det enklare att jämföra olika drycker.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att du dricker högst 10 standardglas i veckan och högst 4 standardglas vid ett och samma tillfälle. Rekommendationen gäller både kvinnor och män och bygger på principen att ju mindre du dricker, desto lägre blir risken. Det är alltså inte en nivå där det är riskfritt, utan en övre gräns.

ESC:s riktlinjer för att förebygga hjärt-kärlsjukdom rekommenderar att begränsa alkoholen till under 100 gram i veckan, motsvarande ungefär åtta svenska standardglas. För den som har förmaksflimmer är gränsen lägre, omkring tre glas i veckan. Har du alkoholkardiomyopati är rådet att inte dricka alls. Gravida och den som försöker bli gravid rekommenderas att avstå helt.

Alkohol och hjärtmediciner

Alkohol kan förstärka den blodtryckssänkande effekten av nitroglycerin och många blodtrycksmediciner, vilket kan ge yrsel och svimning, särskilt när du reser dig snabbt. Om du tar blodförtunnande läkemedel ökar ett regelbundet högt intag risken för blödningar, framför allt i magtarmkanalen, och risken för fall. Med Waran kan PK-värdet bli svårare att hålla stabilt. Ett glas då och då är för de flesta inget problem, men prata med din läkare om du dricker mer än några glas i veckan.

Så drar du ned

Det första steget är att veta hur mycket du faktiskt dricker. Många underskattar sitt intag. Skriv ned allt du dricker under två vanliga veckor och räkna om till standardglas. På 1177 kan du göra ett självtest som visar om dina alkoholvanor innebär en ökad risk.

• Bestäm i förväg hur mycket du ska dricka och håll dig till det.
• Ha minst några alkoholfria dagar i veckan.
• Varva varje glas med ett glas vatten och ät till.
• Välj alkoholfria eller lättare alternativ och mindre glas.
• Undvik situationer och tider på dagen då du brukar dricka mer än du tänkt.

Det är vanligt att behöva stöd, och det finns god hjälp att få. Du kan prata med din vårdcentral, som kan erbjuda samtal och ibland läkemedel som minskar suget, till exempel naltrexon eller akamprosat. I många regioner kan du söka direkt till en beroendemottagning utan remiss. Alkohollinjen, 020-84 44 48, är gratis och du kan vara anonym. Där kan du få stöd både om du själv vill dricka mindre och om du är anhörig.

Om du under lång tid har druckit mycket varje dag ska du inte sluta tvärt på egen hand. Abstinens kan ge darrighet, svettningar, oro och i svåra fall kramper eller delirium. Kontakta vården för att få hjälp att trappa ned på ett säkert sätt.