24-timmars blodtrycksmätning och hemblodtryck – så går det till

En 24-timmars blodtrycksmätning visar hur ditt blodtryck ser ut under ett helt dygn, i vardagen och under sömnen. Du bär en liten mätare i ett bälte och en manschett runt överarmen som pumpas upp automatiskt med jämna mellanrum. Undersökningen kallas också ambulatorisk blodtrycksmätning eller långtidsregistrering av blodtryck.

Mätningen ger en betydligt säkrare bild än enstaka värden på mottagningen. Den avslöjar om blodtrycket bara är högt hos läkaren, om det är högt trots att det ser normalt ut på mottagningen och om det sjunker som det ska under natten. För många är hemblodtryck under en vecka ett likvärdigt alternativ. Här beskriver vi båda metoderna, hur de går till och hur resultatet tolkas.

Vad visar undersökningen?

Under dygnet registrerar mätaren många blodtrycksvärden, ofta 50–80 stycken. Läkaren får ett medelvärde för hela dygnet, för dagtid och för nattetid, och kan se hur trycket varierar med aktivitet, sömn och läkemedel. Pulsen registreras samtidigt.

Det som gör undersökningen värdefull är att den mäter blodtrycket i din verkliga vardag och under sömnen. Stora studier har visat att medelvärdet över dygnet, och särskilt nattvärdet, förutsäger risken för hjärtinfarkt, stroke och död bättre än blodtrycket på mottagningen. I en spansk studie med nära 60 000 patienter var nattblodtrycket den starkaste riskmarkören av alla blodtrycksmått.

Undersökningen visar också om du har vitrockshypertoni, där trycket bara är högt hos vårdpersonalen, eller maskerad hypertoni, där det är högt i vardagen men normalt på mottagningen. Båda beskrivs närmare i artikeln om blodtryck.

När görs undersökningen?

Enligt de europeiska riktlinjerna från 2024 bör diagnosen högt blodtryck i de flesta fall bekräftas med mätning utanför mottagningen, antingen hemblodtryck eller 24-timmarsmätning. 24-timmarsmätning är särskilt användbar i vissa situationer:

• när mottagningsvärdena är förhöjda och läkaren vill bekräfta diagnosen
• vid misstanke om vitrockshypertoni eller maskerad hypertoni
• när hemvärden och mottagningsvärden skiljer sig mycket åt
• vid svårbehandlat blodtryck trots flera läkemedel
• vid misstanke om nattligt högt blodtryck, till exempel vid sömnapné, njursjukdom eller diabetes
• vid yrsel eller misstänkt för lågt blodtryck under behandling
• när du inte kan eller vill mäta blodtrycket hemma

Den som har snarkningar med andningsuppehåll och högt blodtryck har ofta ett tryck som inte sjunker under natten. Sambandet mellan sömnapné och hjärtat beskrivs i artikeln om sömnapné och hjärtat.

Förberedelser

Du behöver inte fasta eller göra några särskilda förberedelser. Duscha och tvätta håret innan du går till mottagningen, eftersom mätaren inte tål vatten. Ta på dig en skjorta eller tröja med vida ärmar så att manschetten får plats under.

Ta dina läkemedel som vanligt om du inte fått andra instruktioner, och ta med en aktuell läkemedelslista. Planera gärna mätningen till en vanlig vardag, eftersom resultatet ska spegla hur blodtrycket brukar vara. Undvik att lägga den till en dag med hård träning, långresa eller en ovanligt stressig händelse.

Så går det till – steg för steg

På mottagningen

En undersköterska eller biomedicinsk analytiker mäter omkretsen på din överarm och väljer rätt manschettstorlek. Manschetten sätts oftast på den arm du inte skriver med. Om blodtrycket skiljer sig tydligt mellan armarna används i stället den arm som har högst tryck.

Mätaren, som är ungefär lika stor som en gammal mobiltelefon, fästs i ett bälte eller en axelrem och kopplas till manschetten med en slang. Personalen gör en kontrollmätning och går igenom hur det fungerar. Du får också en dagbok att fylla i. Besöket tar oftast 15–30 minuter.

Under dygnet

Mätaren pumpar upp manschetten automatiskt, oftast var 15:e till 30:e minut dagtid och var 30:e till 60:e minut på natten. När du känner att manschetten börjar pumpas upp ska du stanna, låta armen hänga avslappnad längs kroppen eller vila på ett bord och vara tyst och stilla tills mätningen är klar. Det tar ungefär en minut.

Om en mätning misslyckas gör mätaren ett nytt försök efter några minuter. Har manschetten glidit ner kan du rätta till den så att markeringen hamnar över armvecksartären. Ta inte av manschetten under dygnet.

I dagboken skriver du upp när du lägger dig och när du vaknar, när du tar dina läkemedel och om du har besvär som yrsel, huvudvärk eller hjärtklappning. Anteckna också fysisk ansträngning och händelser som kan påverka blodtrycket, som ett stressigt möte. Det gör det lättare för läkaren att tolka kurvan.

På natten behåller du manschetten på och lägger mätaren bredvid dig i sängen eller under kudden. De flesta mätare är tysta på natten. Sover du dåligt, anteckna det.

Efter mätningen

Du lämnar tillbaka mätaren dagen efter, ungefär vid samma tid som den sattes på. Värdena förs över till en dator och granskas av en läkare. Svaret kommer oftast inom ett par veckor, beroende på mottagningens rutiner.

Så tolkas resultatet

Registreringen bedöms först utifrån om den är godkänd. Ungefär sju av tio mätningar bör ha lyckats, och det ska finnas tillräckligt många mätningar både dag och natt. Därefter jämförs medelvärdena med gränserna för högt blodtryck enligt ESC 2024.

Det räcker att ett av medelvärdena, övertrycket eller undertrycket, ligger över gränsen för att det ska räknas som förhöjt. Har du till exempel normalt dagtryck men ett nattryck på 128/74 har du nattlig hypertoni, en form av maskerad hypertoni.

Dipping – blodtrycket under natten

Hos de flesta sjunker blodtrycket med 10–20 procent under sömnen jämfört med dagtid. Det kallas dipping och är tecken på en normal dygnsrytm. När blodtrycket inte sjunker som det ska talar man om non-dipping.

Uteblivet nattfall ses ofta vid sömnapné, njursjukdom, diabetes med nervskador, hjärtsvikt och hos äldre. Det kan också bero på att du sov dåligt med mätaren. Därför är dagboken viktig. Ett enstaka non-dipping-mönster hos någon som sovit dåligt behöver inte betyda något, men ett tydligt stigande nattryck bör alltid följas upp.

Andra fynd

Kurvan visar också hur mycket blodtrycket varierar och om det stiger kraftigt på morgonen. Ibland syns höga värden den första timmen efter mottagningsbesöket, vilket är en vitrockseffekt. Hos den som behandlas kan låga värden dagtid, särskilt i samband med yrsel, tala för att dosen är för hög. Mer om det finns i artikeln om lågt blodtryck.

Hemblodtryck som alternativ

Hemblodtryck innebär att du själv mäter blodtrycket hemma med en validerad överarmsmätare under en vecka. Metoden ger också en bild av blodtrycket utanför mottagningen och förutsäger risken nästan lika bra som 24-timmarsmätning. Den kan inte visa blodtrycket under sömnen, men är enklare och billigare att upprepa.

Gör så här: mät två gånger på morgonen och två gånger på kvällen i sju dagar, efter fem minuters vila i sittande. Räkna medelvärdet av alla mätningar, ofta utan den första dagen. Hela instruktionen steg för steg, med råd om manschettstorlek och felkällor, finns i artikeln om blodtryck. Du kan skriva in ditt medelvärde i vår blodtryckskalkylator för att få en tolkning.

För långsiktig uppföljning är hemblodtryck oftast bäst. 24-timmarsmätning väljs främst när nattblodtrycket behöver bedömas, när resultatet av hemmätningen är oklart eller när du inte kan mäta själv.

Risker och obehag

Undersökningen är ofarlig. Det vanligaste obehaget är att det trycker och stramar i armen när manschetten pumpas upp och att sömnen störs. En del får rodnad, klåda eller små prickformiga blödningar i huden under manschetten, särskilt om de tar blodförtunnande läkemedel. Det går över av sig självt.

Om armen eller handen blir domnad, svullen eller gör mycket ont, lossa manschetten en stund och sätt tillbaka den när besvären gått över. Går besvären inte över ska du ta av manschetten och kontakta mottagningen. Manschetten ska inte sättas på en arm med lymfödem, en arm där lymfkörtlar i armhålan har opererats bort eller en arm med dialysfistel.

Vid oregelbunden puls, till exempel förmaksflimmer, blir enskilda värden mer osäkra. Medelvärdena går ändå oftast att använda, men läkaren tar hänsyn till rytmen vid tolkningen.

Vad händer sedan?

Läkaren går igenom resultatet med dig, oftast vid ett besök eller i ett telefonsamtal. Visar mätningen att du har högt blodtryck blir nästa steg att se över levnadsvanor och vanligen att börja med läkemedel. Det beskrivs i artiklarna om högt blodtryck och blodtrycksmediciner.

Är blodtrycket normalt trots höga värden på mottagningen har du vitrockshypertoni. Då räcker det oftast med sunda levnadsvanor och en ny kontroll med hemmätning om ungefär ett år. Visar mätningen att trycket inte sjunker under natten kan läkaren vilja utreda sömnapné eller njurfunktion.

Om du redan behandlas kan resultatet leda till att dosen höjs, sänks eller att ett läkemedel byts. Därefter följs blodtrycket oftast med hemmätningar, och en ny 24-timmarsmätning görs bara om det finns en särskild fråga att besvara.

När ska du söka vård?

Undersökningen är planerad och sällan förenad med akuta problem. Ta av mätaren och ring 112 om du får bröstsmärta, andnöd eller tecken på stroke under dygnet. Kontakta mottagningen om armen gör ont eller domnar och inte blir bättre när manschetten tas av. Detaljerna finns i rutan om när du ska söka vård.